Jag älskade faktiskt mitt långa fina hår. Utväxten som var sådär "inne", den hade jag fixat rätt bra med tiden som gått. Åh, ja, jag tyckte mitt hår var fint, men kände för en förändring, kanske lite mörkare såhär till hösten vore ju inte helt fel. Var dessutom längesen jag var brunhårig. Sen fanns såklart tanken där att klippa av sig allt för att se om jag överhuvetaget passade i det, man kan ju aldrig veta om man inte testat. Så byebye långa fina fina hår, vi ses kanske om några år!

Jag bestämde mig helt enkelt hos mamma, i frisörstolen. Tog först av 15cm, men det kändes inte bra alls, så istället för att sluta och låta det växa ut igen så blundade jag och bad mamma klippa 15cm till! Jag blev positivt överraskad, trodde inte jag skulle bli nöjd faktiskt. Hade förväntat mig massa ångest, men det känns helt okej. Jag kommer nog skaffa långt hår igen någon gång i livet, men nu är jag nöjd som det är! :)