Tillbaka till verkligheten
Det finns en anledning till varför det går så segt här på bloggen, eller kanske två anledningar men det får jag ta en annan gång. Största anledningen är att jag förra fredagen fick ett samtal från JobZone som jag ska jobba för, de hade ett två-veckors uppdrag till mig som jag tackade ja till. Så i måndags började mitt första uppdrag som barnehageassistent. Jag var väldigt nervös inför det här eftersom det var första gången på ett dagis och man har ett stort ansvar för flera barn samtidigt.
Första dagen blev lite ändrad, istället för att vara på en avdelning med barn mellan 1-2 år, fick jag spendera den med lite äldre barn. Det blev en hektisk dag tillsammans med massa energirika barn. Var får de all energi ifrån? Haha
Dagen därpå fick jag börja på avdelningen som det var tänkt från början. Jag är verkligen helt ny på det här med barn och dagis, så jag har varit helt slut efter alla nya intryck denna vecka. Man ska komma in i deras rutiner, snacka mycket norska (så barnen förstår) och lära sig att byta blöja( !! som jag aldrig någonsin gjort förr). Småttingarna i sig är inte speciellt jobbiga, de söta små liven är helt underbara. Man får så mycket kärlek av dom när de är i den där åldern, de vill kramas och mysa, leka och busa. Vem blir inte lite extra glad inombords när man hör ett barn skratta?
Jag trivs, det gör jag. Men jag är helt slut! Nu har jag helgen på mig att vila upp mig till nästa vecka. Tjoehej
Första dagen blev lite ändrad, istället för att vara på en avdelning med barn mellan 1-2 år, fick jag spendera den med lite äldre barn. Det blev en hektisk dag tillsammans med massa energirika barn. Var får de all energi ifrån? Haha
Dagen därpå fick jag börja på avdelningen som det var tänkt från början. Jag är verkligen helt ny på det här med barn och dagis, så jag har varit helt slut efter alla nya intryck denna vecka. Man ska komma in i deras rutiner, snacka mycket norska (så barnen förstår) och lära sig att byta blöja( !! som jag aldrig någonsin gjort förr). Småttingarna i sig är inte speciellt jobbiga, de söta små liven är helt underbara. Man får så mycket kärlek av dom när de är i den där åldern, de vill kramas och mysa, leka och busa. Vem blir inte lite extra glad inombords när man hör ett barn skratta?
Jag trivs, det gör jag. Men jag är helt slut! Nu har jag helgen på mig att vila upp mig till nästa vecka. Tjoehej
En av många fina teckningar som jag fick av barnen första dagen på jobbet.
Kommentarer
Trackback